Även patientens egen berättelse är viktigt, till exempel om det finns bröstcancer eller annan cancer i släkten. Det är inte alltid lätt att komma ihåg alla frågor man funderat på när man väl sitter hos läkaren, inte minst om besöket handlar om misstänkt cancer. Därför är det klokt att skriva ner allting man vill berätta eller fråga om på ett papper som man tar med sig vid besöket.
Tumörstadium
Bröstcancer delas in i stadium 0–4 baserat på tumörens storlek, om cancern vuxit genom huden eller in i bröstkorgsväggen, om det finns spridning till lymfkörtlarna och i så fall hur omfattande den är, samt om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.
- Stadium 0
Ett mycket tidigt stadium där tumören inte har spridit sig. Detta anses ofta vara ett förstadium till cancer och kallas för cancer in situ, det vill säga cancer ”på platsen”.
- Stadium 1
Även stadium 1 är ett tidigt stadium. Tumören är upp till två centimeter och har inte spritt sig utanför bröstet eller till några lymfkörtlar.
- Stadium 2
Tumören är mindre än 5 centimeter, men kan ha spritt sig till lymfkörtlar i armhålan.
- Stadium 3
Tumören är större än 5 centimeter och/eller så finns det en mer avancerad spridning till lymfkörtlarna jämfört med vid stadium 2.
- Stadium 4
Vid stadium 4 har tumören växt genom huden eller in i bröstkorgsväggen och/eller spridit till andra delar av kroppen, till exempel skelett, lungor eller lever. Tumörer som har spridit sig till andra delar av kroppen kallas för dottertumörer eller metastaser.
Vävnadsdiagnostik
Det är viktigt att fastställa tumörens biologiska egenskaper och några av de faktorer man analyserar är:
-
Om tumören är hormonberoende eller hormonkänslig, dvs. om cancercellerna uttrycker så kallad östrogen- respektive progesteronreceptorer.
-
Om tumören är HER2-positiv, HER2-låg eller HER2-negativ, dvs.vilken mängd av det så kallade HER2-proteinet cancercellerna har på cellytan eller om den gen som kodar för HER2-proteinet förekommer i ett förhöjt antal
-
Hur snabbt cancercellerna delar sig.
-
Tumörgrad, dvs. hur mycket cancercellerna skiljer sig från normala celler.
Tumörens biologiska egenskaper används för att bedöma prognos, men också för att kunna välja rätt behandling.
Genetisk testning
Ibland kan det krävas kompletterande genexpressionsbaserade tester, dvs. analys av olika nyckelgener i tumören, för att kunna värdera prognos vid en hormonkänslig/HER2-negativ tumör och därmed kunna avgöra om patienten bedöms ha nytta av tilläggsbehandling med cytostatika. Det finns olika sorters genexpressionsanalyser. Din läkare avgör vilken som är lämplig för dig, om det skulle bli aktuellt.
För kvinnor med avancerad HER2-negativ bröstcancer kan det vara lämpligt att testa för ärftliga förändringar i BRCA-genen. Det analyseras i ett blodprov, och kallas för behandlingsutredning; att man utreder eventuell ärftlighet i samband med diagnos. Resultatet av detta test kan komma att påverka behandlingsvalet. Om man har en familjehistoria med flera nära släktingar med cancerdiagnos, kan man misstänka att det finns en koppling till ärftlighet. I dessa fall görs en familjeutredning, och man gör ett gentest där man analyserar ärftliga mutationer i gener som kan ge en ökad cancerrisk.
Metastasutredning
Om det föreligger en risk för att cancern spridit sig till andra delar av kroppen görs en så kallad metastasutredning, vanligen en datortomografiundersökning av bröstkorg och buk.
Vid mindre tumörer med begränsad spridning till lymfkörtlarna är sannolikheten att man ska hitta någon synlig spridning så låg att det inte motiverar någon röntgen för att leta efter detta. Risken med att göra en metastasutredning i dessa fall är att man ofta kan hitta bifynd som inte alls har med cancersjukdomen att göra. Dessa bifynd kan kräva kompletterande utredning och uppföljning, något som både kan fördröja start av behandling och orsaka oro hos patienten.
