En stor andel (~85%) av all bröstcancer är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att växa och sprida sig. Före klimakteriet produceras östrogen främst i äggstockarna. Efter klimakteriet sjunker östrogennivåerna och produktionen sker istället i andra delar av kroppen, t.ex. i fettväven, skelettet, hjärnan och binjurarna. Östrogenet binder till så kallade östrogenreceptorer och stimulerar cancercellernas tillväxt. Tumörer som uttrycker östrogenreceptorer brukar kallas hormonreceptorpositiva, hormonkänsliga eller hormonberoende.
Hormonkänslig bröstcancer kan behandlas med antihormonell/endokrin behandling, dvs. läkemedel som ”svälter” tumören genom att blockera eller minska mängden östrogen som finns i blodet. Det finns också behandlingar som binder till östrogenreceptorerna och bryter ner dem. Vid spridd bröstcancer kombineras ibland den endokrina behandlingen med läkemedel som bromsar cancerns tillväxt via andra mekanismer. Resultatet blir att tumörceller dör och/eller att tumörtillväxten bromsas.
Endokrin behandling kan ge biverkningar som är associerade med brist på östrogen i kroppen. Biverkningarna liknar därför de som kvinnor kan drabbas av i klimakteriet, till exempel, torra slemhinnor i slidan, men även i mun och ögon, värmevallningar och nattliga svettningar samt stelhet och ledvärk. Även sexlusten kan påverkas negativt. Det finns olika typer av endokrin behandling som tas som tabletter eller genom injektioner.
Antiöstrogen/östrogenreceptorblockerare
Antiöstrogen påverkar inte den egna östrogenproduktionen. Istället blockerar läkemedlet cancercellernas östrogenreceptorer så att hormonerna inte kan binda in och stimulera cancercellernas tillväxt. Denna typ av antiöstrogen kan ges till alla kvinnor oavsett ålder. Det finns också antiöstrogen som inte bara blockerar cancercellernas östrogenreceptorer utan även bryter ner dem.
Aromatashämmare
Kvinnor som passerat klimakteriet producerar inte längre östrogen i äggstockarna, utan i andra vävnader såsom fettväv, skelett, hjärna och binjurar. Med hjälp av ett enzym som kallas aromatas omvandlas andra sorters hormoner, så kallade androgener, till östrogen. Aromatashämmare blockerar aromatasenzymet och minskar på så sätt östrogenproduktionen med sänkta nivåer östrogen i kroppen som följd. Aromatashämmare har ingen effekt hos yngre kvinnor vars äggstockar fortfarande producerar östrogen och kan därför enbart ges till kvinnor efter klimakteriet, förutsatt att man inte ger samtidig behandling med en GnRH-analog (se nedan).
GnRH-analoger
GnRH-analoger stoppar produktionen av östrogen i äggstockarna och orsakar ett konstgjort klimakterium. GnRH-analog kan ges till yngre kvinnor i kombination med antingen antiöstrogen eller aromatashämmare. När behandlingen avslutas kan äggstockarna börja producera östrogen som vanligt igen, förutsatt att kvinnan inte gått in i klimakteriet.