Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp

Om Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och i Sverige drabbas var tionde kvinna av bröstcancer någon gång under sin livstid.

Vanligaste formen av cancer bland kvinnor

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och i Sverige drabbas var tionde kvinna av bröstcancer någon gång under sin livstid. Varje år diagnosticeras ca 10 000 nya fall av bröstcancer i Sverige, varav knappt 1 % är hos män. Medianåldern för insjuknande är 65 år och av de som drabbas är 5 % 40 år eller yngre. Även om insjuknandet i bröstcancer har ökat kraftigt under de senaste 50 åren blir överlevnaden och behandlingsmöjligheterna allt bättre.

Vad är bröstcancer?

Alla kroppens celler är programmerade att utföra olika uppgifter. Cellerna förnyas genom celldelning och denna process är noggrant reglerad för att säkerställa att de nya cellerna innehåller samma arvsmassa (DNA) som den ursprungliga cellen. Ibland går det dock fel när en cell ska dela sig och det uppstår förändringar i cellernas DNA som kan innebära att den nya cellen får andra egenskaper än ursprungscellen.

Kroppen har flera säkerhetssystem för att eliminera felaktiga celler, till exempel ett inbyggt självmordsprogram som kallas för apoptos. Ibland fungerar dock inte detta utan cellerna kan fortsätta att dela sig okontrollerat vilket leder till att fler och fler felaktiga celler bildas och det uppstår en cancertumör.Vid bröstcancer uppstår cancertumören från celler i bröstet.

Olika former av bröstcancer

Bröstcancer är en multifaktoriell sjukdom med olika sjukdomstillstånd och med olika biologiska egenskaper, dvs det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad duktal cancer, men den kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Bröstcancer kan växa i olika takt, vissa tumörer är långsamväxande medan andra kan växa mycket snabbt. Beroende på biologin kan man dela in bröstcancer i olika subtyper och även basera behandlingen på detta. De olika typerna av bröstcancer är:

  • Hormonkänslig bröstcancer
  • HER2-positiv bröstcancer
  • HER2-låg bröstcancer
  • Ärftlig cancer med BRCA mutation
  • Trippelnegativ bröstcancer

En staty av en barbröstad kvinna.

Primär/tidig bröstcancer

Vid primär/tidig bröstcancer är tumören enbart lokaliserad till bröstet men det kan finnas spridning till närliggande lymfkörtlar i armhålan. Det vanligaste symtomet på primär/tidig bröstcancer är en knöl i bröstet. Andra symtom kan vara indragning av huden, att bröstet blir förstorat och hårt, rodnad, så kallad apelsinhud, att det kommer blod eller vätska från bröstvårtan, eller en knöl i armhålan. Smärta och ömhet är mindre vanligt och brukar istället bero på hormonell påverkan av bröstkörtelvävnaden. De flesta knölar är inte cancer och 8 av 10 är helt ofarliga. Speciellt hos yngre kvinnor består knölar i brösten oftast av godartade förändringar.

Kombinationen av tidig upptäckt och effektiva återfallsförebyggande behandlingar har resulterat i att prognosen för bröstcancer är god. Ju tidigare en tumör upptäcks desto större är chansen att bli helt frisk. Det är därför viktigt att gå på de mammografiundersökningar man blir kallad till. Alla regioner erbjuder regelbundna kontroller med mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år. Alla bröstcancertumörer syns inte på mammografi och därför ska alltid sjukvården kontaktas om man får symtom som kan tyda på bröstcancer, även om man nyligen varit på mammografi.

Spridd/metastaserad bröstcancer

Vid spridd/metastaserad bröstcancer har cancerceller spridit sig från den ursprungliga brösttumören till andra delar av kroppen och gett upphov till så kallade metastaser eller dottertumörer. Vanliga metastaslokaler vid bröstcancer är skelett, lungor och lever. Beroende på vilka biologiska egenskaper bröstcancertumören har och till vilka organ cancern spridit sig, kan sjukdomsförloppet se olika ut. Vid spridd/metastaserad sjukdom kan patienten i regel inte botas, däremot finns goda möjligheter till att behandla sjukdomen med olika läkemedel för att bromsa tumörtillväxten och förlänga livet.

 

Orsaker och riskfaktorer

En yngre och en äldre kvinna håller om varandra.

Ärftlig bröstcancer

De allra flesta fall av bröstcancer är inte ärftlig, men det kan finnas anledning att utreda misstänkt ärftlighet vid exempelvis låg insjuknandeålder och/eller om det finns många fall av bröstcancer eller andra typer av cancer i familjen eller för män som får en bröstcancerdiagnos. Även vid en diagnos med trippelnegativ bröstcancer finns det anledning att undersöka om bröstcancern är ärftlig eller i de fall där utfallet av en utredning kan påverka behandlingsvalet.

Ärftlig cancer innebär att man har en förändrad variant av en gen vilket är förenat med ökad risk att utveckla en eller flera typer av cancer samt ökad risk för återfall. Utredning avseende ärftlighet sker ofta vid en onkogenetisk mottagning men kan även initieras av en behandlande kirurg eller onkolog. Vid diagnos av ärftlig bröstcancer kan det även vara bra att informera friska familjemedlemmar om möjlighet till cancergenetisk utredning.

Genomskärning av inre kvinnligt könsorgan. Två pilar med tillhörande text pekar på äggledare och äggstock.

Samband med könshormoner

En stor andel av all bröstcancer är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att växa och sprida sig, dvs. cancern är så kallad hormonberoende eller hormonkänslig. Före klimakteriet produceras östrogen främst i äggstockarna. Efter klimakteriet sjunker östrogennivåerna och den kvarvarande östrogenproduktionen sker istället i andra delar av kroppen, t.ex. i fettväven, skelettet, hjärnan och binjurarna.

Bröstcancer förefaller vara vanligare hos kvinnor som fått sin första menstruation tidigt och/eller som gått sent in i klimakteriet. Det beror på att det under menstruationscykeln produceras höga halter av östrogen som cancercellerna behöver för att växa. Ju längre tid en kvinna exponeras för östrogen, desto större är risken att utveckla bröstcancer.

Östrogenbehandling efter klimakteriet har också visat sig öka risken att drabbas av bröstcancer medan studier avseende p-piller-användning däremot visat motstridiga resultat.

En kvinna ammar en bebis.

Graviditet och amning

Graviditet och amning verkar minska risken att drabbas av bröstcancer och kvinnor som får sitt första barn sent i livet löper större risk att drabbas än de som får barn tidigt.

En doktor undersöker en röntgenbild av två bröst.

Täta bröst

Kvinnor med tät bröstkörtelvävnad har ökad risk att utveckla bröstcancer. Tät bröstkörtelvävnad kan också göra det svårare att upptäcka en cancer med mammografi.

Två personer på gym.

Att leva sunt minskar risken

Regelbunden fysisk aktivitet och motion liksom sund, balanserad kost, tycks minska risken för bröstcancer. Det finns belägg för att övervikt är en riskfaktor, men då enbart hos kvinnor efter klimakteriet. Forskning visar att även hög alkoholkonsumtion ökar risken. Rökning kan leda till olika typer av cancer och kvinnor som röker har generellt sämre hälsa.

Läs mer om Bröstcancer

Upptäcka

Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet

Behandla

Behandling av bröstcancer ska ske enligt en behandlingsplan

Hjälp och stöd

Den som drabbas av bröstcancer kan få hjälp