Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp

Kämpe för mammografins utveckling får Bröstcancer-Sveriges finaste utmärkelse

Bröstcancerförbundets Utmärkelse utdelas i samarbete med AstraZeneca. Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 tilldelas László Tabár, professor emeritus i radiologi och internationellt erkänd expert på screening för bröstcancer. Han har under hela sitt forskarliv stridit för vikten av tidig upptäckt av bröstcancer och hållit hundratals kurser för att öka kunskapen hos läkare och sjuksköterskor. Nu uppmärksammas han av Bröstcancerförbundet för sitt outtröttliga arbete för tidig diagnostik. – Jag känner mig mycket hedrad, säger László Tabár, nyss fyllda 80 år och i samband med födelsedagen hyllad av kollegor över hela världen.

Senast uppdaterad:

05 jan 2024

László_Tabár.jpgFoto: Fotograf Tomas Enqvist

László Tabár får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2023 för ”att under hela sitt forskarliv hängett sig åt att förbättra mammografin som undersökningsmetod för att så tidigt som möjligt hitta och diagnostisera brösttumörer. Under sina år som chef för mammografin vid Falu lasarett blev han en förebild för hur outtröttligt engagemang kan rädda kvinnors liv.” I motiveringen betonas också hans omfattande och världsomspännande utbildningsarbete inom det radiologiska forskningsfältet.

László Tabár är utbildad vid universitet i Pécs i södra Ungern, disputerade som 33-åring, och headhuntades till Sverige 1976 för att leda den banbrytande svenska studie som skulle bevisa nyttan med mammografi. Bakgrunden var en politisk press, inte minst från de kvinnliga ministrarna i Olof Palmes regering.

De hade uppmärksammat den första randomiserade studien i USA som visat på 30 procents minskad dödlighet i bröstcancer med mammografi. Som enda röntgenolog i Europa som disputerat på ämnet ”de mammografiska tecknen på tidig bröstcancer” blev László Tabár därmed eftertraktad för det svenska vetenskapliga uppdraget.

– Jag förklarade att jag bodde bakom järnridån och att det kanske inte skulle bli så lätt, men de gav sig inte, och i april 1977 installerade jag mig på Falu lasarett.

Från början skulle fem län ingå i den svenska studien, men vid den här tiden rådde stor skepsis mot att delta, och till slut återstod två – Dalarna och Östergötland.

– Jag utbildade alla på plats och hade hur mycket som helst att göra, berättar han om tiden i Dalarna. Personalen i Falun var fantastisk, de blev verkligen mina vänner.

Att studien med kraft visade på vikten av screening vet vi redan, och numera vill László Tabár helst använda begreppet tidig diagnostik som kan omfatta även automatiserat ultraljud och magnetröntgen. Han är optimistisk inför framtiden och entusiastisk inför allt vad så kallad precisionsmedicin har att erbjuda.

– För mig är det otroligt viktigt att metoder är vetenskapligt bevisade. Med automatiserat ultraljud har vi i flera studier, bland annat en utförd i Stockholm, kunnat hitta 30 procent fler tumörer hos kvinnor med täta bröst, det är en stor framgång.

Som son till en lärarinna säger sig László Tabár ha kärleken till att undervisa med sig från tidiga år. Sedan 1986 har han årligen utbildat mer än tusen läkare vid sitt undervisningsinstitut i Arizona. Och energin verkar inte på något sätt avta. Under de två senaste åren har han publicerat tio omfattande vetenskapliga artiklar.

– Jag jobbar fortfarande 14 timmar per dag, och har samlat på mig väldigt mycket kunskap som jag har en plikt att dela med mig av. Och har man som jag tillgång till stora mängder data måste forskning prioriteras.

Som praktiserande läkare har han träffat tusentals cancerpatienter.

– Det ger erfarenhet – och en ödmjukhet.