Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp

Undersökning av prostatacancer

Det finns flera olika undersökningsmetoder vid prostatacancer. Din egen beskrivning är också viktig. Berätta för läkaren om du har märkt några förändringar på sistone. En bra information om vilka symptom du har kan vara till en stor hjälp for läkaren att ställa rätt diagnos.

Senast uppdaterad:

15 maj 2022

Om din läkare misstänker prostatacancer får du genomgå olika undersökningar och provtagningar. Bland annat känner läkaren på din prostatakörtel via ändtarmen och tar ett blodprov för att kontrollera ditt PSA-värde, det vill säga mängden av ett specifikt äggviteämne i blodet. PSA-värdet är valigvis högre än normalt  i samband med prostatacancer, men även vara högre än normalt vid andra tillstånd som godartad prostataförstoring och inflammation. Därför behöver ett förhöjt PSA-värde inte betyda att du har prostatacancer. Andra vägar att diagnostisera prostatacancer är mikroskopiska undersökningar av vävnadsprover från prostata och lymfkörtlar, ultraljudsundersökning eller röntgen av skelett och inre organ. 

Din egen beskrivning är minst lika viktig som läkarens undersökningar. Berätta för läkaren hur du känt dig på sistone, om du har ont, har dålig aptit, är ovanligt trött, känner dig nedstämd eller har märkt andra förändringar. Läkaren behöver också veta hur länge du känt av dina besvär, när du upptäckte dem första gången och om du har några andra sjukdomar. Ju mer du kan berätta desto bättre.

Olika undersökningsmetoder vid prostatacancer

Huruvida du får göra ytterligare undersökningar beror på dina specifika symtom och vilken information läkaren behöver. Nedan ser du någon patientundersökningar som kan göras.

  • Kontroll av PSA-värde
  • Klinisk undersökning/läkaren känner på prostatan
  • Transrektal ultraljudsundersökning
  • Vävnadsprov - prostatabiopsi
  • Skelettscintigrafi
  • Urografi
  • Röntgen av korsrygg och bäcken, bröstkorg
  • Magnetresonans tomografi- MR
  • CT - snittfotografering
  • Bortoperation av en lymfkörtel för analys.
  • TUR-P

Faktagranskad av:

Roger Henriksson

Senior professor i onkologi och överläkare, Institutionen för Strålningsvetenskaper – Onkologi, Umeå universitet och Cancercentrum Norrlands universitetssjukhus