Operation av bröstcancer

Val av ingrepp

Vid en operation tar en kirurg bort tumören i bröstet. Vid bröstcancer opererar man ofta bara bort den del av bröstet där tumören finns, så kallad bröstbevarande kirurgi eller partiell mastektomi. Denna typ av kirurgi brukar kunna göras vid tumörer som är mindre än tre till fyra centimeter i diameter, men kirurgen gör alltid en individuell bedömning för varje patient för att det kosmetiska resultatet ska bli bra. Ingreppet brukar kombineras med efterföljande strålbehandling av den del av bröstet som finns kvar.

Vid en mastektomi opereras hela bröstet bort. Detta alternativ används ofta vid större tumörer eller om det inte bedöms kunna få ett gott kosmetiskt resultat med bröstbevarande kirurgi. Även vid ärftlig cancer finns det möjlighet till riskreducerande mastektomi som alternativ till bröstbevarande behandling.

Ibland är det inte självklart om det är en del eller hela bröstet som måste tas bort. Det finns gränsfall och att behöva ta ställning kan vara svårt. Beslutet gäller inte bara cancern utan kan även påverka den egna identiteten, kroppsuppfattningen och självkänslan i till exempel intima relationer. Om man ställs inför ett val finns det några frågor som man kan diskutera med sin läkare inför beslutet:

• Med vilken operation är det störst chans att cancern botas?

• Hur ser man på risken att förlora ett bröst och möjligheten att få behålla det?

• Vilka möjligheter har man att genomgå strålbehandling?

• Hur ställer man sig till att använda en yttre protes eller implantat, eller låta en plastkirurg göra en bröstrekonstruktion?

Alla kvinnor som genomgår mastektomi har rätt att få sitt bröst rekonstruerat och detta kan antingen ske i samband med den primära operationen (direktrekonstruktion) eller i ett senare skede (senrekonstruktion), se Bröstrekonstruktion nedan.

Innan man fattar beslut om operationsmetod kan det vara en god idé att även prata med andra kvinnor som har gått igenom liknande operationer.

Operationen sker under narkos och brukar ta någon timme. När man vaknar kan man känna sig trött och må illa. Vissa patienter kan gå hem samma dag medan andra behöver stanna någon dag eller två på sjukhuset. Återbesök för kontroll av operationssåret sker ofta efter en vecka medan det brukar ta ytterligare 1–2 veckor innan läkarbesök där man får information om vad operationen visade.

Efter operationen kan det bildas vätska i sårhålan, så kallat serom, och det kan kännas som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen. Detta beror på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som skadats i samband med operationen. Ibland kan det bli nödvändigt att punktera seromet med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är i princip smärtfritt, men kan behöva upprepas. 

Det är vanligt att det sticker, svider, bränner eller på annat sätt känns konstigt i det opererade området och dessa symtom kan finnas kvar under lång tid.

Ibland kan det uppkomma en mer långvarig svullnad, eller lymfödem, i det opererade området. Denna svullnad kan variera över tid. Om man drabbas av lymfödem bör man kontakta sin bröstmottagning eller sjukgymnast för bedömning. Man kan få hjälp med övningar för att motverka svullnaden och ibland kan det behövas provas ut en elastisk armstrumpa. Vid lymfödem kan man bli mer känslig för infektioner och det är bra att skydda den opererade armen och vara uppmärksam på tecken på infektion.

För att inte axeln ska stelna, är det viktigt att man tränar rörligheten, både direkt efter operationen men även på sikt. Råd om lämpliga rörelser kan man få från en sjukgymnast.

Sentinel node (portvaktkörtel)

Vid en bröstcancerdiagnos är det viktigt att veta om det finns spridning av tumörceller till de lymfkörtlar som finns i armhålan. Förekomsten av tumörceller där är den enskilt viktigaste prognosfaktorn och styr mycket av den efterbehandling som ges efter kirurgi för att undvika återfall. Att genomgå en så kallad axillutrymning där armhålans alla lymfkörtlar tas bort innebär att flödet av lymfvätskan i armen försämras.

I de fall där man inte kan påvisa någon spridning till lymfkörtlarna innan operationen brukar man använda sig av en teknik som idag kallas för sentinel node. Tekniken går ut på att man före operationen injicerar ett radioaktivt ämne (isotop) i området nära tumören. Under själva operationen söks sedan den första lymfkörteln som kallas ”sentinel node” (eller portvaktkörteln på svenska) med hjälp av ett instrument som kan visa var upptaget av isotopen är som högst. Kirurgen avlägsnar sedan enbart den eller de körtlar med radioaktivt upptag och skickar dessa på analys. På så sätt kan man undvika att plocka bort friska lymfkörtlar i onödan och därmed minska risken att patienten drabbas av biverkningar efter operationen.

Bröstrekonstruktion

Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation där hela bröstet tas bort, har rätt att kostnadsfritt få ett nytt bröst på kirurgisk väg. Ibland görs det direkt i samband med den första operationen (direktrekonstruktion) och ibland görs det i ett senare skede (senrekonstruktion).

Bröstrekonstruktionen kan göras på flera olika sätt och vilket alternativ som är mest lämpligt är individuellt. Det krävs ofta flera mindre operationer för att göra bröstet helt färdigt. Vanligtvis tar hela bröstrekonstruktionen 8–12 månader. Under nästan hela den tiden fungerar det att arbeta och leva ett normalt liv.

Det finns idag två huvudtyper för rekonstruktion, men olika kombinationer av dessa är möjliga:

• Med främmande material (implantat eller expanderprotes) 

• Med kroppseget material (lambå/diep)    

Vissa kvinnor väljer att inte genomgå en bröstrekonstruktion. Om man har opererat bort ett av brösten, kan man uppleva att balansen och hållningen förändras, varför man i så fall kan välja att bära en protes. Inget val är mer rätt än något annat, det är upp till individen att bestämma.